Det är det jag som har. Inlägget som Sofia skrev gjorde mig verkligen berörd. Det var en fin berättelse att läsa och fick mig att tänka tillbaka på en massa knäppa saker vi har varit med om. Igår ringde jag Sofia för att jag inte mådde bra, hon släppte allt och åkte till mig och gjorde mig på bättre humör bara genom att komma in genom dörren. Sådana kompisar är värda mer än guld och man blir så glad när man vet att det finns någon som ställer upp. Vi stället upp för varandra, det är jävligt viktigt! 
JAG ÄLSKAR DIG SOFIA JOHANSSON

Gjorde klart studentinbjudningen nu på kvällskvisten och passade då på att posta i ordning dem så att det bara är att köpa lite frimärken och slänga dem i en brevlåda. Känns som att det bara kryper närmare och närmare och snart kommer det vara den dagen. Dagen då varenda problem är som bortblåst, då det bara existerar lycka i luften. 
Men det är inte den dagen än.. Ungefär 54 dagar, 7 timmar och 12 minuter kvar tills klockan är 07.00 den 5 juni! Det är typ då vi har champangefrukost. hehhe! 

Men nu ska jag kolla på veckans andra avenyn avsnitt och sen sova!